Born 1606, Died 1669.One of the great Dutch painters and printmakers of the 17th century, Rembrandt van Rijn is best known for his expressive use of light and shadow (also called chiaroscuro) in his many portraits. Raised in Leiden, he studied with Pieter Lastman (1583-1633) in Amsterdam, then returned to Leiden around 1625 and set up shop as a teacher and portrait artist. Sometime between 1630 and 1632 Rembrandt relocated to Amsterdam, where he spent the rest of his career. Though he had his detractors (some of whom considered him coarse and "low born"), Rembrandt was successful and famous during his lifetime, though he fell on financial hard times in his later years. He was a master printer and produced hundreds of group portraits and historical paintings, including The Anatomy Lesson of Dr. Tulp (1632), The Military Company of Captain Frans Banning Cocq (1642) and Aristotle with a Bust of Homer (1653). His portraits -- including a lifelong trail of intriguing and rather frank self-portraits -- reveal his interest in psychological study and continue to be admired as landmarks in Western art. The Military Company of Captain Frans Banning Cocq is also known as "The Night Watch" because it was thought the painting depicted a nighttime scene. When the painting was cleaned in the 1940s it became obvious that it depicted a daytime scene... He married Saskia van Ulenburgh (also Uylenburgh) in 1634.   Related Paintings of REMBRANDT Harmenszoon van Rijn :. | Ahasuerus and Haman at the Feast of Esther | Details of The Sampling Officials of the Amsterdam Drapers' Guild (mk33) | Philosopher in Meditation | Self-portrait (mk33) | Adoration of the Shepherds |
Related Artists:
Theodore Gericault
French Romantic Painter, 1791-1824 was a profoundly influential French artist, painter and lithographer, known for The Raft of the Medusa and other paintings. Although he died young, he became one of the pioneers of the Romantic movement. Born in Rouen, France, Gericault was educated in the tradition of English sporting art by Carle Vernet and classical figure composition by Pierre-Narcisse Guerin, a rigorous classicist who disapproved of his student's impulsive temperament, but recognized his talent.[1] Gericault soon left the classroom, choosing to study at the Louvre instead, where he copied from paintings by Peter Paul Rubens, Titian, Diego Velezquez, and Rembrandt for about six years, from 1810 to 1815.
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
School of Latium
First half of the thirteenth century